Jag kommer för alltid minnas dina detaljer Chili

Det har snart gått 1 månad sedan du lämnade mig och det går lättare men det betyder inte att jag inte saknar skiten ur dig. Jag önskar jag fick röra dig en sista gång, ta på dina otroligt lena och mysiga öron, se din långa tunga, titta djupt in i dina vackra bruna ögon och krama dig. Jag lovade mig själv att jag skulle fota alla detaljer på dig som jag älskar och det gjorde jag, är otroligt nöjd med dessa bilder då dom betyder så mycket för mig. Det ända som är synd är att du hade fällperiod när vi tog bort dig så din päls är inte alls så fin som den brukar vara, men det gör inget för du va vacker ändå som alltid!

Älskar dig sessan ❤

Äldre bilder som verkligen beskriver dig på rätt sätt och fina minnen finns i dessa bilder ❤

Hur går det med Kiro?

Kiro mår inte så vidare bra.
Dock bättre än sist jag skrev om Strömsholm besöket.
Han bajsar inte blod längre tack vare specialfodret.
Men han är fortfarande totalt deppig.
Han känns apatisk faktiskt.
Allt handlar om mat, varje sekund, minut och timme.
Han är så hungrig så det är otroligt synd om honom.
Maten han får nu har 16% fett i sig så förhoppningsvis så ska han väl gå upp i vikt.
Men han ser så vidrigt smal ut så det är jobbigt att klappa honom till och med.
Man är nästan rädd att han ska gå sönder om man rör honom 😦
Kan bara tänka mig vad grannar och andra tycker.
Inte för att jag bryr mig om vad andra tycker, men tanken har ändå slagit mig att någon kanske frågar till slut – varför är han är SÅ smal?
Grannarna har ju ändå sett han jämt annars när han vart fin i hullet.

Dagarna flyter på med noll promenader.
Han får gå max 10 min åt gången ca 3 ggr om dagen.
Vilket är piss, eftersom att han inte får vara med på ett skit.
Jag gör massor av roliga saker med Chili medan han inte får vara med och man märker tydligt att det påverkar honom.
Han blir lika deppig varje gång jag lämnar honom utanför.
Det är hemskt, det är plågsamt att ha en så här sjuk hund.
Man mår inte tipp topp kan jag lova.

Jag slutar bry mig om mig själv så allt handlar om mina sjuka hundar, varje dag.
Det är inte roligt att ha djur ibland och just nu är en sån period.
När allt handlar om:
Chili ska ha droppar och salva 3 ggr om dagen.
Hon får inte vara i solen för länge – för då blir hon röd i ögonen.
Hon får inte bada för ofta för då blir hon röd.
Hon ska göras rent i tassarna med speciella svamp dödande servetter varje dag (om hon är röd i tassarna) och håller man inte efter så blir hon knall röd och biter i tassarna så det blir köttsår.

Kiro ska ha tab 3 ggr om dagen.
Han ska ha mat 3 ggr om dagen (i vanliga fall får de färskfoder 1 gång om dagen).
Han ska ha en spruta med medicin i munnen 2 ggr om dagen.
Han ska hållas lugn, inte leka och nada promenader.
Man ska hela tiden ha koll på hur han mår så man snabbt kan se om han blir försämrad och då måste man åka in akut till Strömsholm.
Man ska hålla koll på hans avföring så han inte bajsar blod igen, för då måste vi akut in till Strömsholm.

Låter det kul att ha hund just nu eller?
Nej verkligen inte och på allt detta så är faktiskt jag sjuk och ska hålla reda på mina mediciner 3 ggr om dagen.
Jag ska ta mina 2 olika tarm mediciner 2 ggr om dagen.
Och jag ska ta det lugnt och inte stressa för då får jag ont.
Kan tala om att det är omöjligt, jag har ont konstant nästan.
Men jag har numera lärt mig leva med det på ett annat sätt än förr – så jag klagar inte konstant på mina smärtor.
Jag hinner inte klaga eller ens tänka på att jag har ont för jag har så fullt upp med djuren.
Om det är lätt att heta Pernilla just nu?
Nej det är fan inte det!!!

Jag önskar jag kunde få leva ett normalt liv för bara 1 v.
Det skulle betyda SÅ mycket för mig.
Slippa vara sjuk, vara glad och lycklig.
Slippa sjuka hundar som istället busar, är lyckliga, medicinfria och kunna gå promenader som vanligt istället för att jag är en slöhög.
Jag vill bara leva ett enkelt Svenne liv.
Är det så svårt att begära? Tydligen.
Jag är på bristningsgränsen varje sekund.
Jag håller in tårarna VARJE dag, allt för att inte bryta ihop.

Jag vill bara få vara normal…

Så här smal är han, vidrigt eller hur? 😦

På Strömsholm med Kiro

Orkar inte mer, jag blir tokig av detta.
Nu sitter jag med Kiro på Strömsholm IGEN.
Fick åka in akut då han hade blod i sin avföring.
Vilket såklart inte är bra, men det är så mycket annat konstigt med honom oxå.
Han blir bara mer och mer slö, deppig och olik sig själv.
Det ska inte vara så här har vet sagt, hängiga och flåsiga är normalt plus att de kan bli lite nere.
Men det ska inte vara jordens skillnad på honom.
Visst att alla hundar är olika och vissa blir säkert mer olika sig själv än andra.
Men man känner sin hund bäst själv och jag vet att det är nått mer fel.

Han vägde 28 kg, nästan 29 kg när han kom in första gången för nån vecka sedan.
Idag vägde han bara 26,3 kg och det är på tok för lite.
Han ser ut som ett skelett, ryggraden syns jätte tydligt.
Likaså revbenen och jag tycker även han ser smal ut i ansiktet.
Han har tappat jätte mycket muskler så han ser smal ut pga det med, vilket är normalt.
Hans kiss stråle är långsam, det finns liksom inget tryck i den.
Det är inte heller bra med tanke på hur sjuk han har varit för nått år sedan när han hade urinkristaller som vi kämpade med.
Specialmat och medicin mot det och då hade han inget tryck i strålen heller.
Så ska det inte vara, de ska kissa som vanligt men mycket mer då de dricker så otroligt mycket.

Just nu väntar jag på att de ska ropa in mig igen för 4 gången.
Vi va precis inne och gjorde ultraljud nr 3.
Kiro va måttligt irriterad över att behöva hoppa upp och vältas omkull till ryggläge, för tredje gången!! Haha.
Men han är sten cool, han ligger där på rygg och är helt blixt stilla.
Han får jämt så mycket beröm av alla för att han just är så lugn och cool!
Nr 1 kollade hon njurarna, urinblåsan, urinröret, mjälten och allt som finns i magen, förutom levern.
Nr 2 tog de ett urinprov med en spruta genom huden rakt in i urinblåsan, vilket han gjort massa gånger förr.
Vi glömde bort att göra det vid undersökning nr 1 nämligen.
Nr 3 kollade hon levern för att levervärdet från blodprovet va jätte högt.
Ett normalt värde ska ligga under 1,7 och Kiros låg på 19!!!
Så det är jätte jätte högt alltså.
Förmodligen beror detta på medicinerna han äter mot borelian och polyartriten (hans led sjukdom) men de vet inte till hundra än.

Får panik på det här, orkar inte mer och det känns som att just den meningen ”orkar inte mer” är en mening jag skriver på tok för ofta 😦
Varför händer det ALLTID något?!
Jag säger det igen och igen, jag är jordens största otursfågel!

Återkommer när vi är klara här på Strömsholm.
Lite bilder från idag än så länge.

Vi tränar alltid lite i undersökningsrummen när vi blir ensamma.
Han är så duktig så, allt för godis 🙂

Så här smal är han nu! 😦