Jag vet inte vad det är för fel på mig – inte i kontakt med mina känslor?
Typ…
Jag kan inte gråta och kroppen gör allt för att förhindra tårar.
Speciellt sedan jag kom till Elsa programmet igår.
Jag vet inte varför, så… varför?
Jag känner att jag är trött på att gråta så fort det är nått.
Vill inte grina för minsta lilla och jag är trött på att låta alla runt mig behöva lyssna på mitt gråtande.
Psykolog tiden idag gick därför inte bra – helt värdelöst!!!
Linnea märkte att något var fel, men jag delade bara med mig ytterst lite av mina tankar.
Skulle jag släppt på allt hade bomben kommit – BAM tårar likt Niagarafallen.
Vill inte, orkar inte.
MEN jag VET att jag verkligen behöver släppa bomben lös.
Så det är min läxa till mig själv, bomben ska släppas lös DENNA vecka.
För nästa vecka är jag hemma och då är det försent.
Ååååh blir bara så trött på mig själv – ställer till det.
Imorgon är en ny dag och jag HOPPAS verkligen morgondagen blir bättre!
Idag har jag haft psykologsamtal som sagt.
Sedan vart på smärtcentrum och haft möte med programmets ena smärtläkare.
Det gick bra, sas inte så mycket.
Fick propavan utskrivet då jag inte sover lika bra utan dom.
Tar ju alltid sömntab här på sjukan och sover alltid så mycket bättre då.
Så nu ska jag ta dom varje kväll – skönt!
Efter det hade vi gruppsamtal om hur allt gått hemma i 1 mån och vad vi ville ha hjälp med denna vecka.
Jag var tyst som en mus, dels hade jag smärta från helvetet men sen även pga ovanstående.
Höll inne allt. Hade ingen ork att hålla på och älta osv.
Det märktes även då att läkarna märkte att nått var fel.
De fick TVINGA ur mig svaren och fick hela tiden tjata på mig att jag skulle vara med i samtalet.
Jag ville helt enkelt inte vara där överhuvudtaget, ville rusa ut.
Allt för att stoppa ett mental breeakdown…
Alla är ju vana att det är jag som pratar mest, pratar i munnen på dom och alltid har SÅ mycket att säga.
Men idag – inte ett ord knappt.
Men man får ha såna dagar med – även jag kan vara tyst!
Ska byta smärtstillande imorgon, bort med temgesic och in med oxynorm.
Haft oxynorm förr tillsammans med oxycontin.
Har ingen bra erfarenhet av någon av dem.
Men jag gick på sjukligt höga doser av oxycontinen (60 mg om dagen) så det mesta som var fel berodde nog på oxycontinen.
Så det är värt att prova för det funkar verkligen inte med temgesicen som ger mig huvudvärk och migrän.
Hoppas dom funkar och att jag kan komma ner i smärtan!
Nu ska jag börja kolla på säsong 2 av Hart of Dixie.
Natti!
Saknar lika mycket som vanligt – extra mycket just nu.
Vill bara krama om dom och sova till Kiros snarkningar.
Åh måste sluta titta på bilderna, det kom precis en tår.
Matte älskar er!
Pernilla och Kiro 