Börjar bli orolig för chili. Hon är deprimerad det vet jag.
Man känner sin hund bäst själv och jag vet, jag märker.
Hon vill inte vara i närheten av Kiro, hon vill inte ens gå ut på tomten med honom.
För han vill så klart leka och vara en jobbig valp.
Han vill sova med henne hela tiden men det vill inte hon
Så hon flyttar sig och han går efter.
Till slut tröttnar hon och morrar och ”biter” ifrån.
Förut hände det sällan, nu sker det nästan varje kväll.
Ibland på dagarna med.
Vad gör man? Jag blir ledsen när hon är ledsen.
Inte nog med att chili är deppig så vill inte tyzon heller vara med Kiro.
Om Kiro är lös så vill inte tyzon gå med oss.
Antingen är han 50 m framför oss eller 50 m bakom.
Så fort man kopplar Kiro blir tyzon sig själv igen.
Grejen med tyzon är väl den att han är för vek och säger aldrig ifrån.
Han låter lixom Kiro göra allt, jaga, bita svinhårt osv.
Det är väl därför han undviker genom att inte vara med oss.
Men det problemet har vi en lösning på iaf.
Får hoppas det funkar!
Men detta med chili har jag ingen lösning på.
Försöker få Kiro att inte vara vid henne jämt och hon får ligga vid våra fötter i vardagsrummet medans han inte får vara vid henne då.
Sen då? Hur gör man henne lycklig igen?
Nu ska jag gå och sova med BARA chili. Hon ska få sova i sängen med matte.
Medans Kiro får vara med husse som kommer vara vaken sent.
Älskar dom båda men chili kommer ALLTID vara prio 1!
Hon va här först så det är väl inte så konstigt.
Älskar Kiro med, massor 🙂