Jag bad Monica och Mathilda om hjälp igår så jag kunde fota Kiro, det är lite svårt att slänga bollen och fota samtidigt haha. Det är tyvärr himla svårt att hinna med utan stativ så många vart suddiga och tyvärr några av dom bästa, men men! Jag ska åka förbi Media Markt idag tror jag och kolla på ett stativ, vill verkligen ha ett när jag fotar och filmar. Meningen med dom här bilderna var att få till så ful/söta bilder det gick och nog fan lyckades jag va? hahaha. Min fina gris! 🙂
Enjoy 🙂
Ännu mera hundbilder, måste lägga in alla gamla nu så jag kan lägga in dom nya. Jag är ganska noggrann med att lägga in mina favorit bilder här för om dom försvinner från datorn så finns dom alltid kvar här! Jag har till och med köpt extra utrymme hos wordpress pga mycket bilder 🙂
Lovar att jag ska skriva om annat än dessa hundar haha, sån period just nu!
Nu ska vi ut i skogen och herja fritt som en varg!
Så här kan det se ut när jag fotar mig själv när hundarna är med och är väldigt mycket ivägen haha. Snacka om att ställa sig i vägen!
Tog mysiga höst bilder på morgonpromenaden igår.
Älskar hösten!
Är på Strömsholm med Kiro.
Han skötte sig utmärkt fastän veterinären körde upp fingret i röven, tog tempen och tog blodprover.
Väntar på direkreglering, får se vad detta kalaset går på.
Huvudsaken är att han blir bra, såklart!
Annars va hon jätte nöjd med honom.
Han vägde 26 kg sist ju och idag vägde han NÄSTAN 29 kg.
Alltså nästan sin normalvikt.
Får samtal senare idag ang blodproverna.
Så nu håller jag tummarna för att dom är normala så han kan börja äta sitt färskfoder och trappa ner på kortisonet och till slut vara utan det HELT!
Åh det trodde jag inte, fanns ju en risk att han skulle få gå på det resten av livet.
Men eftersom att han svarade så bra på behandlingen så verkar han klara sig utan det.
Matte är minst sagt överlycklig! 🙂
Uppdaterar senare ang proverna!
Kiro mår inte så vidare bra.
Dock bättre än sist jag skrev om Strömsholm besöket.
Han bajsar inte blod längre tack vare specialfodret.
Men han är fortfarande totalt deppig.
Han känns apatisk faktiskt.
Allt handlar om mat, varje sekund, minut och timme.
Han är så hungrig så det är otroligt synd om honom.
Maten han får nu har 16% fett i sig så förhoppningsvis så ska han väl gå upp i vikt.
Men han ser så vidrigt smal ut så det är jobbigt att klappa honom till och med.
Man är nästan rädd att han ska gå sönder om man rör honom 😦
Kan bara tänka mig vad grannar och andra tycker.
Inte för att jag bryr mig om vad andra tycker, men tanken har ändå slagit mig att någon kanske frågar till slut – varför är han är SÅ smal?
Grannarna har ju ändå sett han jämt annars när han vart fin i hullet.
Dagarna flyter på med noll promenader.
Han får gå max 10 min åt gången ca 3 ggr om dagen.
Vilket är piss, eftersom att han inte får vara med på ett skit.
Jag gör massor av roliga saker med Chili medan han inte får vara med och man märker tydligt att det påverkar honom.
Han blir lika deppig varje gång jag lämnar honom utanför.
Det är hemskt, det är plågsamt att ha en så här sjuk hund.
Man mår inte tipp topp kan jag lova.
Jag slutar bry mig om mig själv så allt handlar om mina sjuka hundar, varje dag.
Det är inte roligt att ha djur ibland och just nu är en sån period.
När allt handlar om:
Chili ska ha droppar och salva 3 ggr om dagen.
Hon får inte vara i solen för länge – för då blir hon röd i ögonen.
Hon får inte bada för ofta för då blir hon röd.
Hon ska göras rent i tassarna med speciella svamp dödande servetter varje dag (om hon är röd i tassarna) och håller man inte efter så blir hon knall röd och biter i tassarna så det blir köttsår.
Kiro ska ha tab 3 ggr om dagen.
Han ska ha mat 3 ggr om dagen (i vanliga fall får de färskfoder 1 gång om dagen).
Han ska ha en spruta med medicin i munnen 2 ggr om dagen.
Han ska hållas lugn, inte leka och nada promenader.
Man ska hela tiden ha koll på hur han mår så man snabbt kan se om han blir försämrad och då måste man åka in akut till Strömsholm.
Man ska hålla koll på hans avföring så han inte bajsar blod igen, för då måste vi akut in till Strömsholm.
Låter det kul att ha hund just nu eller?
Nej verkligen inte och på allt detta så är faktiskt jag sjuk och ska hålla reda på mina mediciner 3 ggr om dagen.
Jag ska ta mina 2 olika tarm mediciner 2 ggr om dagen.
Och jag ska ta det lugnt och inte stressa för då får jag ont.
Kan tala om att det är omöjligt, jag har ont konstant nästan.
Men jag har numera lärt mig leva med det på ett annat sätt än förr – så jag klagar inte konstant på mina smärtor.
Jag hinner inte klaga eller ens tänka på att jag har ont för jag har så fullt upp med djuren.
Om det är lätt att heta Pernilla just nu?
Nej det är fan inte det!!!
Jag önskar jag kunde få leva ett normalt liv för bara 1 v.
Det skulle betyda SÅ mycket för mig.
Slippa vara sjuk, vara glad och lycklig.
Slippa sjuka hundar som istället busar, är lyckliga, medicinfria och kunna gå promenader som vanligt istället för att jag är en slöhög.
Jag vill bara leva ett enkelt Svenne liv.
Är det så svårt att begära? Tydligen.
Jag är på bristningsgränsen varje sekund.
Jag håller in tårarna VARJE dag, allt för att inte bryta ihop.
Jag vill bara få vara normal…
Så här smal är han, vidrigt eller hur? 😦
Orkar inte mer, jag blir tokig av detta.
Nu sitter jag med Kiro på Strömsholm IGEN.
Fick åka in akut då han hade blod i sin avföring.
Vilket såklart inte är bra, men det är så mycket annat konstigt med honom oxå.
Han blir bara mer och mer slö, deppig och olik sig själv.
Det ska inte vara så här har vet sagt, hängiga och flåsiga är normalt plus att de kan bli lite nere.
Men det ska inte vara jordens skillnad på honom.
Visst att alla hundar är olika och vissa blir säkert mer olika sig själv än andra.
Men man känner sin hund bäst själv och jag vet att det är nått mer fel.
Han vägde 28 kg, nästan 29 kg när han kom in första gången för nån vecka sedan.
Idag vägde han bara 26,3 kg och det är på tok för lite.
Han ser ut som ett skelett, ryggraden syns jätte tydligt.
Likaså revbenen och jag tycker även han ser smal ut i ansiktet.
Han har tappat jätte mycket muskler så han ser smal ut pga det med, vilket är normalt.
Hans kiss stråle är långsam, det finns liksom inget tryck i den.
Det är inte heller bra med tanke på hur sjuk han har varit för nått år sedan när han hade urinkristaller som vi kämpade med.
Specialmat och medicin mot det och då hade han inget tryck i strålen heller.
Så ska det inte vara, de ska kissa som vanligt men mycket mer då de dricker så otroligt mycket.
Just nu väntar jag på att de ska ropa in mig igen för 4 gången.
Vi va precis inne och gjorde ultraljud nr 3.
Kiro va måttligt irriterad över att behöva hoppa upp och vältas omkull till ryggläge, för tredje gången!! Haha.
Men han är sten cool, han ligger där på rygg och är helt blixt stilla.
Han får jämt så mycket beröm av alla för att han just är så lugn och cool!
Nr 1 kollade hon njurarna, urinblåsan, urinröret, mjälten och allt som finns i magen, förutom levern.
Nr 2 tog de ett urinprov med en spruta genom huden rakt in i urinblåsan, vilket han gjort massa gånger förr.
Vi glömde bort att göra det vid undersökning nr 1 nämligen.
Nr 3 kollade hon levern för att levervärdet från blodprovet va jätte högt.
Ett normalt värde ska ligga under 1,7 och Kiros låg på 19!!!
Så det är jätte jätte högt alltså.
Förmodligen beror detta på medicinerna han äter mot borelian och polyartriten (hans led sjukdom) men de vet inte till hundra än.
Får panik på det här, orkar inte mer och det känns som att just den meningen ”orkar inte mer” är en mening jag skriver på tok för ofta 😦
Varför händer det ALLTID något?!
Jag säger det igen och igen, jag är jordens största otursfågel!
Återkommer när vi är klara här på Strömsholm.
Lite bilder från idag än så länge.
Vi tränar alltid lite i undersökningsrummen när vi blir ensamma.
Han är så duktig så, allt för godis 🙂
Så här smal är han nu! 😦
Vart en lång tur i skogen med Monica och dom fyrfotade.
Badat, letat efter oss och hittat uteliggare bestod promenaden av.
Stackars uteliggaren, han vart rejält utskälld av Kiro! Haha
Lite bilder från skogen! ❤
Kan inte fatta att detta år gått så fort.
Egentligen kan jag inte fatta att ALLA år, har gått så fort.
Låg och tänkte tillbaka massa år och på de saker jag minns starkt.
Så ville dela med mig av min tillbakablick!
* Efter att äntligen lämnat min före detta som jag bodde med flyttade jag hem en sväng. Jobbade på flera ställen men bästa jobbet var på Lotus, en nattklubb. Men det tog inte så lång tid innan jag flyttade till min första egna lägenhet, en etta på norr där det va en HEL del party i min lilla 37 kvm lägenhet.
* Åkte till Roskilde med Lotus gänget och jag har aldrig varit med om nått liknande. REGN och åter REGN. Men det va även en grym upplevelse.
* Jag lärde känna Michaela genom våra balkonger. Det sa KLICK så var vi bästa vänner. Aldrig hade jag mött en människa som jag fastnat för så mycket. Michaela blev en extremt stor del i mitt liv och vi gjorde många saker ihop. Den tiden kommer alltid vara en av dom bästa tiderna i mitt liv, någonsin! ❤
* Efter att ha varit as kär i Danne länge som tonåring så hade det gått flera år tills han en dag dök upp på Lotus när jag jobbade. Den kvällen ringde han och terrade mig tills jag till slut gav upp oc tog en taxi hem till honom efter jobbet.
Jag visste att han hade flickvän så där låg vi i hans säng och dragningskraften va enorm. Jag ville flyga på honom och han på mig. Men vi höll oss, inte ens en kyss!
Dagen efter så råkade hans flickvän komma och plinga på, ops! Fast vi hade ju bara sovit i samma säng, moffat pizza och kollat film.
Efter den dagen så var vi os ärbara, vi gjorde inte mycket annat än att spendera vår tid i sängen. HAHA!
* Jag flyttade in till Danne och sa upp min lägenhet och blev sambo för andra gången i mitt unga liv.
* Efter ett tag så köpte vi Chili som är det bästa köpet jag gjort och den mysigaste resan jag gjort pga ett djur. Åkte med Michaela för att köpa ända borta i GBG för att köpa en hund jag aldrig träffat och la handpenning på per telefon. Modigt eller idiotiskt kan man ju kalla det! Vi spenderade en natt med Chili hos Michaelas pappa. Hon visste redan då, bara några timmar i mitt sällskap att det va jag som var nya matte och det va mig hon skulle ty sig till. Sån otrolig relation skapades det i GBG mellan oss.
* Danne fick ett bra jobb så vi kunde flytta till större och hade turen att få flytta in ovanför oss och dessutom fick helt nyrenoverat och en dunder balkong.
* Jag träffade Anna som bodde granne med oss och vi fann varandra med bums och Chili och Tyzon med.
Dom smet bakvägen till varandras portar så fort dom fick chansen. Jag tyckte det otroligt skönt att träffa en hundvän, då jag inte hade någon i min ålder med hund. Så lyckan var stor! Jag introducerade henne i lydnaden och vi började träna mycket och till slut hade jag förvandlat agility Anna och Tyzon till lydnads ekipage istället, otroligt att se deras stormande framgång.
* Åkte till Egypten med mamma bara, så underbart att få egentid med mamma och ha en hel veckas avkoppling och shopping!
* Jag skaffade Kiro, en knubbig amstaff hane valp som jag köpte i Mariefred hos ett par som jag DÅ tyckte var jätte duktiga och snälla. Tingade honom och sen for jag och Anna hem.
När rätt vecka äntligen hade kommit så for jag och gravida Michaela dit igen för att hämta hem honom.
Vilken underbar sak han var och han va så lätt att ha med att göra. Sedan visa han matte och husse hur en amstaff beter sig på riktigt 😉
* Vi flyttade till underbara stenby med uteplats och nyrenoverat. Jag minns att när pagoden ringde och sa att vi fick lägenheten så började jag stört böla av lycka. Hade i många år suktat efter att få bo i fina och lugna stenby med gränsområden överallt. Glad tjej!!! Det var dessvärre inte roligt att flytta ifrån bästa grannen Anna och Tyzon.
* Vi åkte till Grekland med mamma och Micke som bjöd oss. Har nog knappt sett nått mer fantastiskt än den resan.
Vi bodde högst uppe på ett berg och såg hur långt som helst. Magisk resa!
* Underbara Leah föddes och jag kunde ha varit tio gånger bättre mot både mamma Michaela och Leah men den läxan lärde jag mig och hon är bland det mest fantastiska som finns!
* Efter en lång tids velande så tog jag beslutet. Vi separerade och ensam stod jag med två katter och två hundar plus en svindyr lägenhet. Jag lämnade bort mina älskade orangea katt systrar till pappa där jag visste att dom skulle må bra och bli bortskämda.
I samma veva så kunde jag bara behålla en hund och det vart Kiro som fick stanna med mig och Chili fick flytta till min lillebror. Mitt liv raserades samman då allt jag älskade försvann i samma veva och jag har nog aldrig gråtit så mycket, ofta och lång tid efter att hon flytta.
Jag ångrade mig 100 gånger om och hade möjligheten att träffa henne hur mycket jag än ville, men det gick inte.
* Jag vart partydrottningen nr 1 som singel!
* Bara 3 månader efter att vi separerade så började vi ses igen och det va mycket drama fram och tillbaka. Men så hände det, 6 månader efter vårt uppbrott, vi vart ett par igen och att gå skilda vägar var det bästa som hänt oss och det säger vi fortfarande.
* Jag och Anna gjorde den bästa resan jag varit på i mitt liv. Det vart en sista minuten till Turkiet och egentligen var det väl tänkt att ta det ganska lugnt, MEN det vart inte så haha.
Vi hittade en bar fylld av heta hunkar och dit återvände vi hela veckan och lärde känna dom som jobbade där. Vi dansa på baren alla dagar, jag vart spritförgiftad och åkte ambulans till ett sjukhus. Jag vakna av att jag va orörlig och insåg att dom hade spänt fast mig plus att dom hade stoppat upp ett rör i fitt*n på mig som gjorde SÅ ont.
Ingen glad mamma hemma i Sverige inte, kostade mycket pengar fy fan alltså vad dyrt det vart. Lurade av turkarna från vår bar vart vi med och det gjorde att jag och Anna vart osams, haha så fjantigt. Men det va absolut den bästa resan jag varit på!
* Danne flyttade in hit igen från Värmlandsskogarna, lyckan var maxad.
* Vi tog en sista minuten resa ensamma till Spanien, Puerto Rico. Som födelsedags present till mig slach firandet av 4 års tid tillsammans. Det va otroligt mysigt att åka ensamma för första gången och det va en riktig slappar semester!
* Jag lyckades para ihop Anna med en gammal vän från förr i tiden. Hade aldrig kunna trott att det var en sån bra matchnig.
* Jag vart dålig mer och mer. På nyår här hemma hos oss så va jag jätte dålig. Sedan höll det på fram och tillbaka och till slut hittade Michaela den där artikeln om en sjukdom som jag då ALDRIG hade hört talas om. Men som jag snabbt fick ta reda på fakta om då jag på första gynbesöket vart bokad till operation. Det va en lång väntan på att få opereras, men den 19 januari 2012 gjordes OP. Älskling körde dit mig och hem mig. Jag hade så fruktansvärt ont att de fick ge mig onormalt mycket smärtstillande, morfin.
Den 20 januari ringer överläkaren Anna Dannaeus till mig och berättar att hon hade tagit ett prov från en ärrvävnad som jag hade som va i storlek med en ärta och tyvärr visade det att jag hade endometrios.
Efter den dagen har inte livet varit på topp.
* Många övernattningar på sjukhuset med idioter till läkare som kallade sig specialister. Jag gick in i väggen så mycket pga Diana Zach och Bogdan som va mina läkare när jag låg inne. Jag skulle få uppleva många hemska månader med dom och många smärtsamma månader med så mycket mediciner att man helt plötsligt kände sig som en farmacier då man va tvungen att veta vad man proppa i sig.
* Tuffa månader gick och till slut vart det en förrändring tack och lov. Jag fick nog och åkte in akut till Uppsalas Gynakut. Där fick jag den vård JAG behövde och hade rätt till och de undrade va fan Eskilstuna läkarna hade hållt på med, både pga hur jag mådde och hur mycket medicin jag hade.
De ändrade om ALLT och jag kunde äntligen börja må mycket bättre.
* Mamma och Micke gifte sig, allt va så perfekt och jag kämpade mig igenom hela morgonen till kvällen då det inte gick längre än till kl 21.30 ca. Men jag va så nöjd, en gladare mamma har jag nog aldrig sett och jag tyckte att hon va så vacker. Deras bröllop är VERKLIGEN ett bevis på att en 10000 kr klänning och massa andra svindyra saker behövs för att få ett otroligt bra bröllop. Vi va så fina allihopa! ❤
* Jag fick tillslut special remiss till Uppsala. Jag skulle ej längre tillhöra min hemorts sjukhus, utan jag skulle få tillhöra Uppsala som jag själv bett om. Så 1 år ligger remissen på, så får man se vad som sker sedan.
En sak som är säker är ju att jag kommer ALDRIG att träffa Diana eller Bogdan igen och jag kommer aldrig att ligga inne på avd 61 på mälarsjukhuset här i Eskilstuna.
* Ett par veckor efter att jag varit inlagd på Uppsala så mådde jag bra!!! Dock så kom en del bakslag längs vägen och det gör det än idag. Men om man jämför hur jag mådde för 5-11 månader sedan så går det inte ens att jämföra. Jag är inte samma person som då!
* Jag fick tillbaka Chili och sedan dess har jag varit en otroligt mycket lyckligare människa!!
* jag fick en otroligt lyckad julafton med mannen i mitt hjärta, hos hans pappa m familj! Plus en mysig 2 julafton hos mamma m familj ❤
* Jag förlorade en bästa vän. Den storyn har jag dragit redan i inlägg innan detta.
* Jag hade ett magiskt nyår tillsammans med nyare vänner som jag hoppas vi kommer fortsätta umgås med. Jag firade in 12 slaget aprak på Villa Etuna tillsammans med Thessan och Thess! Kunde inte haft ett bättre nyår och jag känner mig sjukt lycklig som för första gången kunde dricka och festa utan att få ont, behöva kräkas och må illa men bäst av allt slapp jag åka hem och kom inte hem dörren kl 4 på morgonen och tog med mig hundarna för att möta Monica som vinglade precis lika mycket som jag.
* Idag är det den 1 januari 2013 och dagen har spenderats i sängen med jordens baksmälla plus en riktigt kass mage.
Nu ligger jag i badet och har nog gjort i 1 h snart.
Så nu ska jag avrunda och gå upp!
Vet inte varför jag gick tillbaka 5 år i tiden men det kanske va för att om jag skulle skrivit om återblickar från detta år så hade det bara vart skit att skriva haha!
Hoppas alla hade en kanon nyårsafton och att 2013 ska bli MITT år och alla ENDO tjejers år!!!
Gott nytt år ännu en gång! 😀
Även om vintern är kall och jobig så går det inte att undvika hur otroligt vackert det är ute.
Träden är helt magiska och likaså alla grässtrån.
Hundarna är lika galna och glada varje gång vi går ut så dom får leka i snön.
Mina fina underbara fyrbenta!
Vinterbilder från två olika promenader och jag måste ju säga att jag är så glad över min kamera som tar SÅ fina bilder.
Man får vad man betalar för och jag är glad att jag la ner lite extra pengar på den.
Men en riktig systemkamera hade INTE suttit fel 😉
Då kör vi, bildbomb!
Pernilla och Kiro 